Påverkar Bensofen och Enzacamene i solskyddsfaktor din hormonbalans?

Kort och gott, ja om du väljer fel solskyddsfaktor som innehåller Bensofen och Enzacamene. Lite sol är nödvändigt för att bibehålla en god hälsa men för mycket kan leda till allvarliga skador. Både du och jag har legat lite för länge på stranden och gått hem med en solbränna. Allvarlig exponering till UV-strålning kan orsaka hudcancer och forskare rekommenderar att vi använder solkräm. Två väsentliga ingredienser i solkräm är Bensofen(engelska benzophenone) och Enzacamene, två kemiska föreningar som absorberar solens farliga UV-strålning. De används även för att skydda parfymer, tvål och alla möjliga hudvårdsprodukter från att förlora deras väldoftande egenskaper. Trots det har forskning visat att Bensofen och Enzacamene är hormonstörande ämnen som påverkar hormonbalansen i kroppen. Men om Bensofenon och Enzacamene är så farliga, varför är de fortfarande tillåtna, och hur kan vi skydda oss från dem, samtidigt som vi skyddar oss från solstrålning?

Solkrämer, Bensofen och Enzacamene

Ultraviolett solstrålning är en naturens mest studerade hälsoriskfaktorer. Jordens atmosfär skyddar oss delvis men inte tillräckligt från UV-strålning. Huden har också skyddande mekanismer, men det är inte tillräckligt för att helt förhindra UV-strålningens skadliga effekter [3]. I värsta fall kan allvarlig UV-strålning leda till hudcancer.

Därför rekommenderar läkare att vi smetar på oss solkrämer eller oljor när vi tar oss ut i väldigt soliga miljöer. Kanske det skyddar kroppen från strålning, men ingredienserna i produkterna är en annan femma. Tillverkare tampas alltid med att hitta mer effektiva ingredienser som samtidigt är säkrare för konsumenten, men produkternas säkerhet bör alltid ifrågasättas.

Solkrämer består av flera så-kallade ”UV-filter”[3]. Två av de vanligaste är två organiskt framställda kemiska föreningar som kallas Bensofen och Enzacamen. Trots det har forskning associerat ämnena med olika hälsorisker: ofattbart nog kan själva solkrämerna leda till cancer[3].

Hur påverkar Bensofen och Enzacamene din hormonbalans?

Studier visar att derivater från Bensofen och Enzacamene går rakt genom huden och absorberas snabbt av kroppen[4]. Därefter kan de fritt påverka din kropp och båda har klassificerats som hormonstörande ämnen. Studier som har utförts på djur visar att UV-filter har avsevärda effekter på deras reproduktionssystem. Vissa studier visar att bensofenon tyder på att bensofenon kan binda till östrogenreceptorer, stimulera östrogenrespons och påverka östrogena signalvägar, vilket kan leda till störningar i hormonella processer. Det finns även tecken på att derivat från Bensofen och Enzacamene påverkar födelsevikten hos barn[4].

Skyddar lagar oss de farliga kemikalierna?

Europeiska Kommissionen tillåter att Bensofenon och Enzacamene används i produkter, och internationellt anses de inte vara farliga [1]. Därför är det upp till dig som konsument att skydda dig själv från deras negativa bieffekter.

Hur undviker du Bensofen och Enzacamene?

Vårdprodukter som solkräm består oftast av derivat från Bensofen och Enzacamene, med konstiga namn som ”4-methylbenzyldine kamfer” och ”homosalate”. Därför är det inte alltid så lätt som att bara läsa den långa innehållsförteckningen på produkten och slänga den. Du måste även tyda de krångliga begreppen, vilket kräver tid och egen forskning. Det är inte bara solkrämer som innehåller UV-filter, utan många andra vårdprodukter till hår och hud, tvål och parfym. Det är rätt tidskrävande att gå igenom innehållsförteckningarna för varje produkt, det bästa hade varit att bara undvika dessa produkter helt men jag vet att det inte riktigt fungerar så. När du läser innehållsförteckningen så kolla efter bokstäverna ”benz” eller ”bens” som är inbakade i andra ord, undvik produkter med dessa i. Ibland kan även stå i själva förklaringstexten på produkten. Undvik även Enzacamene.

Fysikalisk eller kemisk solskyddsfaktor?

Det finns två typer att solskyddskrämer på marknaden och det är fysikalisk och kemisk solskyddsfaktor. Fysikaliska solskyddsmedel, såsom zinkoxid och titandioxid, fungerar genom att reflektera och sprida bort UV-strålning från huden. Kemiska solskyddsmedel absorberar däremot UV-strålning och omvandlar den till värmeenergi. Det finns flertalet studier som påvisar att kemisk solskydd ger både allergiska reaktioner och stör hormonbalansen. Det finns inga liknande studier som påvisar samma problematik för fysikalisk solskydd och jag känner att den typen av solskyddsfaktorn känns tryggare att använda mot huden. Mitt tips är också att alltid efter ekologiskt fysikaliskt solskydd.

Hur mycket solljus behöver vi?

Forskare har studerat hur mycket solljus vi behöver dagligen för att få i oss tillräckligt med D-Vitamin. Under sommaren, då vi brukar sola som mest, räcker det mest enbart tio till tjugo minuter i solen [5]. Under vintern däremot behöver vi nästan två timmar, och då finns det ändå inget behov av solkrämer. Om du behöver vara ute i solen under längre perioder rekommenderar forskare skyddande kläder[2]. Dessa bör vara mörka, luftiga och tillverkade av tätt syntetiskt material.

Vill du leva ditt bästa liv och få tips och trix hur du undviker andra farliga substanser i din vardag tipsar jag om att läsa denna artikel: Läs om de 9 värsta hormonstörande substanserna här